|
Nyhagen
Den här berättelsen är
nedtecknad av Enar Gustavsson, dottersonson till Johan Andersson, ägare till
Nyhagen från 1905,
d v s sonson till Anna Beata gift Gustafsson.
Nyhagen finns belagt första
gången 1790, men då under namnet Stenstugan. År 1841 är namnet Stenstugan
överstruket i gamla handlingar och ändrat till Nyhagen.
Nyhagen friköptes 1905 av Karl
Johan Andersson med hustrun Anna Kristina född Åberg, och var fram till dess
torp under Skilleby.
Innan de köpte Nyhagen kom de
närmast från Gryt i Hölö s:n. Gryt ligger c:a en km väster om Nyhagen, idag på
Töstas ägor.
Karl Johan Andersson var
skomakare och sadelmakare, men samtidigt också jordbrukare. Utöver detta
arbetade han åt Hushållningssällskapet som trädbeskärare. Alltså beskar och
ympade fruktträd. Enligt muntliga uppgifter så skall han ha anlagt
fruktträdgården på Åkervälle.
Under en tioårsperiod fram till
sin död 1929 arrenderade Karl Johan också jordbruket på Rågången, som var torp
under Skilleby Mellangård, vilket belagts i arrendekontrakt i Mellangårdens
gårdsarkiv.
Karl Johan avled 1929 och
hustrun Anna Kristina 1948. 1938 övertogs Nyhagen av sonen Evert Andersson.
Evert var maskinist på Saltsjökvarn i Stockholm, varför han aldrig kom att bruka
gården. Efter Anna Kristina’s död övertog sonen Konrad Andersson gården av
brodern Evert, och innehade den till sin död 1968.
Före Carl Johans
köp av gården har den brukats som torp under gårdarna Skilleby 1 och 2. Brukar-
och ägarlängden ser ut som nedan, men vissa uppgifter är ännu oklara eller
saknas och kommer att kompletteras efterhand som nya fakta framkommer.
Brukar/ägarlängd:
1790 – 1800 Gamle fiskaren Olof
Ersson
född 1729
Hustrun
Katarina Larsdotter
född 1749
En son
död 1793
1800 – 1807 Erik
Andersson född 1731
1821 – 1825 Arbetskarl Per
Ersson
1826 – 1830 ?
1841 Stenstugan
överstruket, ändrad till Nyhagen
1846 – 1853 Nyhagen
Torparen
Lars Peter Persson född 1790 3/5 Över Järna
Hustrun
Stina Gustava Andersdotter född 1815 Ytter Järna
Son
Adolf dövstum född 1839
23/6 Hölö
Son August
Vilhelm har börjat tala född 1843 29/12 Hölö
Dotter
Lovisa Gustava född 1847 7/6 Hölö
Dotter
Ulrika Karolina född 1852 10/7
Dotter
Emma Kristina född 1854 15/7
Torparen Lars Peter Persson
död 1855
1856 – 1860 Torparen Lars
Jonsson född 1803
Hustrun
Anna Kristina Lundberg född 1801
Son Lars
Gustav Jonsson, Skräddare född 1829
(Kallar sig Lindgren)
1861 – 1870 Lars Jonsson
inhyses född 1803
Anna
Kristina Lundberg född 1801
1871 – 1880 Torparen Karl Peter
Gustavsson född 1819 9/11 Hölö
Hustrun
Anna Sofia Berglund född 1816 Tystberga
Son Anders
Gustavsson född 1860
Utfl.
Maria Stockholm
Lars
Jonsson inhyses född 1803
Anna
Kristina Lundberg född 1801
1881 – 1885 Karl Petter
Gustavsson kom från 283 1874
Katarina
Olsdotter född 1829 Mörkö
Son Klas
Engelbrekt född
1871
1886 – 1890 Torparen Karl Peter
Gustavsson född 1819 9/11 Hölö
Hustrun
Anna Sofia Berglund född 1816 Tystberga
Katarina
Olsdotter inhyses född 1829 Mörkö
Son Klas
Engelbrekt född
1871
1891 – 1905 ?
1905 – 1938 Karl Johan
Andersson (Kom från Gryt
född 1863 15/10 Turinge
Hölö, friköpte Nyhagen för 2.500Kr)
död 1929 20/7
Hustrun
Anna Kristina Åberg född
1870 1/6 Botkyrka
död 1948 2/11
Dotter
Olivia Maria Kristina född 1890 10/6 Över Järna
Dotter
Anna Beata Wilhelmina född
1892 20/8 Över Järna
Dotter
Elisabet Cecilia född 1894
27/11 Hölö
Dotter
Helga Fredrika
Dotter
Hilma Ingeborg
Son Karl
Evert Emanuel
Son Johan
Konrad
född 1901?
Dotter
Signe Linnea
Dotter
Svea Maria
född 1911
1938 – 1949 Karl Evert Emanuel
Andersson
(Bodde
troligen aldrig på fastigheten
som
ägare)
1949 – 1968? Johan Konrad
Andersson
född 1901?
död 1968
1969 – 1977 Sterbhus
1977 - Gunnar och
Marie Rosengren
Det berättas att Johan odlade
frukt, äpplen, som han sålde på torget i Södertälje. Han var så noga med frukten
att han sålde bara den som var av allra bästa kvalitet. Inträffade det att han
inte sålt slut innan kvällen, så sänkte han aldrig priset utan tog den hellre
med hem och kastade den.
Sonen Konrad
Andersson drev under många år hönseri, äggproduktion, som han saluförde på
torget i Södertälje. Jag kommer själv ihåg att nar jag var liten i slutet på
40-talet att vi gick till Konrad, på torget, och köpte ägg. Med dagens mått mätt
var hönseri verksamheten ganska blygsam. Utöver detta, drev Konrad också
entreprenad-verksamhet. Han grävde brunnar, byggde husgrunder och utförde
sprängningsarbeten.
Den enda maskinella utrustning
han hade var en Pionjär bensindriven bergborrmaskin och en stubbrytare.
Redskapen fraktade han på motorcykeln, en HD med sidovagn. Sidovagnen var
ombyggd så att passagerarkarossen var ersatt med en stor trälåda med plats för
alla redskap han behövde i sin verksamhet. De sista åren hade han en Triumph med
sidovagn, där all inredning var bortplockad ur sidovagnen för att ge plats åt
borrmaskin, spadar mm.
Jag har ett minne av den
motorcykeln. Jag besökte Nyhagen vid påsktid i slutet av 1960-talet. Eftersom
det inte fanns någon ordnad väghållning till Nyhagen på den tiden, var vägen
mycket isig och hal. Jag råkade köra i diket bortom Åkervälle mot Skilleby.
Eftersom jag inte fick upp bilen själv gick jag tillbaka till Nyhagen för att be
om hjälp. Konrad sa ut mig att hoppa i sidovagnen så skulle vi åka tillbaka till
bilen. Eftersom det inte fanns någon inredning i sidovagnen la han en gammal
potatissäck på bakkanten och sa åt mig att sätta mig. Alla som känner Konrad vet
att han inte var blyg när det gällde att köra motorcykel. Första grop vi körde i
så lättade jag och säcken ramlade av. Jag fick stå på huk i sidovagnen och hålla
i mig efter bästa förmåga. Det var första och siste gången jag åkt sidovagn. Väl
nere vid Åkervälle, knackade Konrad på hos Ellert i Åkervälle och bad honom dra
upp bilen med traktorn. Jodå det skulle han fixa, men först skulle han varmköra
traktorn. Det var en gammal fotogenare, Volvo T31, som fortfarande finns kvar på
Åkervälle. Efter en kvart, när traktorn var varm, kom Ellert ut på vägen, hakade
i en kätting i dragkroken på bilen och drog upp den på vägen. Jag betalade 10
kronor för besväret och alla var nöjda och glada. Det var mitt första
sammanträffande med Ellert Karlsson i Åkervälle.
Detta samanträffande skulle med
åren utvecklas till en djup och långvarig vänskap.
För att återgå till Konrad, så
var han också en mycket duktig dragspelare och brodern Evert spelade fiol. Det
har berättats mig att dom inte kunde noter utan spelade helt på gehör. När nya
melodier skulle läras in köpte dom grammofonskivor och lyssnade på och övade in
melodierna efter.
Konrad berättade också att han
ofta spelade på s.k. skrammeldanser, d v s att någon gick runt med en hatt och
samlade in pengar till musiken. Vid ett tillfälle när han varit ute och spelat
en lördagskväll lade han in pengarna i bälgen på dragspelet för att de inte
skulle förkomma på hemvägen. Konrad tjänade då dräng vid Skilleby, troligen hos
Oskar Eriksson. På söndagsmorgonen satt Konrad i drängstugan och räknade
pengarna från lördagsdansen. Han hade fått ihop 50 kronor. När räknade kom
husbonden in och fick se hur mycket pengar det var. 50 kronor var mycket pengar
jämfört med en dränglön, så husbonden blev så avundsjuk att han inte ville
betala ut någon lön.
Strax innan Konrad gick bort,
träffade jag honom på Nyhagen, och han ville spela lite för mig och spelade då
marscher på dragspelet, bl.a.”Under Dubbelörnen”. Konrad var annars känd för att
spela dansmusik så jag frågade varför han var så duktig på att spela
marschmusik. Han berättade, att när han gjorde lumpen på K1 så fick han spela i
ridhuset när de red in hästar, och då skulle det vara marschmusik. (Under
1930-talet var ju tyska marscher mycket gångbara inom svenska försvaret). Han
fick sitta på en låda i ridhuset och spela, istället för som de andra, ligga ute
i busken och fara illa.
Enar Gustavsson
|